sarahzackarias

Tankar och tycken.

Ogillar såna som pratar om vart annat om i stort sett alla, både vänner och de som inte är ens vänner.. Känner att då kan ju en själv också vara andras (ens vänners) samtalsämne? Självklart kan alla bli sur eller nåt även på en vän, och så länge det är på den nivån och att man står för sina åsikter så ät det ju ingen fara, eller? Men att ena stunden prata illa om den ena efter den andra, för att andra stunden Tramsa och jamsa med dessa personer? Vem ljuger man för egentligen? Sig själv? Sin kompis? Sin "halvkompis"? Eller hur vet man vem som är en sann vän?